2008,2009,2010......

Det har blivit några påskar men mycket byggande och så blir det i år också. Målet för påsken är att få klart i Morris sovrummet så att det blir fullt fungerande till midsommar, här är det framför allt listerna som ska upp och om vi hinner få hit sotaren innan sommaren så kan kaminerna komma på plats. Taket ska målas klart i norra sovrummet och pappen ska upp! Ute har snön slutat falla så kanske kan vi börja hoppas på ett något varmare påskväder. När byggandet tar en paus blir det tid över för trädgårdplanering. Nu är beställningen till Lindbloms frö skriven så nu har trädgårdsdrömmarna tagit sig konkreta uttryck i fröval och ett ekologiskt godkänt medel mod de glupska sniglarna. Värt att pröva eftersom förra året grönsaksodling trots snigeljakt belv ganska hårt åtgången. Men nu tar vi nya tag!

Nu ska Mollgan och jag ut och leka i snön....

Burrrrr!!

Vart tog våren väder? Idag har det haglat, regnat och blåst men det luktar gott ute så det kompenserar för den uteblivna solen. Påsken verkar dra in med lite kallare väder men för oss byggare kanske det bara är bra, då blir det inte riktigt lika lockande att sitta ute mot en varm stugvägg.
Blomorna som har fått flytta ut står där i sina krukor och ser lite frusna ut men solen kanske kommer snart igen. Det känns i alla fall skönt att ha fått bort alla vissna löv och pinnar nu är rabatterna förberedda för våren. När jag var liten hade vi långa rader av pärlhyacinter och älskade jag mammas rabatter. Jag tycket att blommorna var så spännande med sina små runda "pärlor". Då förstod jag inte att pärlhyacinter rymmer en hel värld av små vackra pärlor från djupaste mörkblå med drag år lila, över knallblått till krispiga vita med stänk av lime.

Snart är det riktig nedräkning inför Påsken....

Ibland glömmer vi...

Ibland glömmer vi hur det var att leva när allt var slitet och nött. I den här lilla backstugan från mitten av 1800-talet bodde en soldat med sina 7 barn. Det var också ett sätt att leva och det helt otroliga är att en av hans söner levde här fram till 1941. En annan tid...

Bilderna med det slitna och nötta tycker jag är oerhört vackra men de visar även en historia där fattigdom och slit var en del av mångas vardag. Ändå kan jag känna att just kopplingen bakåt till får mig relatera till gamla hus, möbler och saker just för att de användes och vårdades för att hålla en livstid eller mer. Därför blir jag så bedrövad när jag ser gamla saker åka i containern på sopstationen eller hus rivas eller förfalla. Så fram för återvinning, återbruk och nördar!

Ute doftar det vår efter regnet, ha en skön kväll...

Mera möbler...

Här kommer på begäran ännu en bild på den nötta skönheten. Tänk att den har undkommit målarpenslar och färgburkar genom åren, vi som letar original vet hur svårt det är. Alla historier som ryms i det här slitaget är faktiskt hisnande. Vad jag vet så kan byrån spåras tillbaka till en gård i Grytnäs eller möjligen Boda. Jag längtar verkligen till möbelerna kan få komma in i huset, just nu sprids de ut på lite olika håll. Odensvi upptas fortfarande av en del byygbråte även om det blir bättre för var gång vi är där. Det är plankbitar i olika former och längder och diverse saker som vi nu tror blir över, lite lindrev, ett och annat rör, lite täckpapp och mycket mycket annat. Snart städdags igen!
Måste bara säga att jag verkligen har tröttnat på kameran jag har just nu även om den skött sig bra men den har sina begränsningar. Så nu har jag beställt en ny Canon som ska bli kul att testa.

Arbetsveckan fortsätter och kvällen är ljummen....

Slitet orginal....

Nu står den där i huset med sin fina slitna färg lite skavanker här och där men vad gör det. Jag skulle verkligen vilja veta historien bakom det här härligt slitna ovan sidan är mjuk som sammet av alla händer som nött ytan. Jag gillar verkligen den blågrå färgen med lite dragning åt turkos. Vi baxade upp den för trappan på högkant så nu väntar den bara på att få hitta sin plats i huset. I helgen blev det en hel del gjort. En liten del av taket i hallen uppe behöver fortfarande målas men resten lyser nu vitt och vackert. En del fönsterfoder fixade, diskbänken fixerad i väntan på lådor från Askersund, så sommarens mål att få huset så pass klart att vi kan börja inreda verkar nu inte allt för avlägset. Nu får jag glömma målarburkar ett tag och ägna mig mer åt jobbtankar men snart är det byggdags igen.

.....härliga figursågade fötter på byrån

Nu hoppas vi på en vårlik måndag...

In med våren...

Idag har det varit fantastiskt vårväder, av med både jackor och tröjor. Diskbänken på plats och det mesta av taket målat i övre hallen och stora sovrummet uppe. Takmålning gör sig inte så bra på bild så där får ni vänta lite. Har till min stora glädje upptäckt att det är en stor skillnad på råspont och råspont. Den här går mycket lättare att måla, suger inte lika mycket och är betydligt mer lättstruken än den i lilla sovrummet.

Idag har vi blivit med en ny gammal dragkista. Helt plötsligt stod den där i skylten hos Anderssonskans Kalle. Orginalmålad i en lätt turkos nyans och härligt sliten, imorgon åker den hem på släpkärran. Idag fick den mest nötta lådan följa med hem och enbart beslaget gör mig glad!

I morgon är en ny dag....

Ruinromantiker eller...??

Många golvplank har skrapats rena från gammal smuts och skurats med såpa

En del uppfattar nog oss byggnadsvårdare som lite ruinromantiker, fast det handlar inte om det utan mer om att ta tillvara och använda alla material med fantastisk kvalitet och patina. Golvläggandet i Odensvi har bestått av ett pusslande av olika golvplank från olika håll. När vi flyttade huset fanns egentligen bara golv i två rum resten bestod av rester i varierande grad. Köket som är det största rummet har fått ett nytt fint handhyvlat golv från Bäsinge. Vi har inte sett så mycket av det under täckskivorna men i sommar ska det såpskuras. Farstun och anderstugan har gamla urspunliga golv från huset. Anderstugans golv har många fläckar från diverse maskiner och oljefat som förvarades där, men vi har låtit bli att slipa det för att behålla slitaget. Golven i sovrummen däruppe är båda målade och från huset i Lima som vi plockade material ur. Även de golven är slitna men får behålla sina märken av många fötter. Historien berättar att den övre kammaren i Lima med det blå golvet och vår fina bruna kakelugn var det rum i vilket de blivande mammorna fick föda sina barn. Nu längtar jag till våren och sommaren när finliret kan börja på allvar och huset ta form med sin inredning.

Lima golv

Anderstugan

Nu börjar våren när vinterstudion tar slut.....

Ännu ett vackert förfall....

Efter en intensiv arbetsvecka är det skönt att känna doften av vår i luften. Pelargonerna börjar resa sig efter vintern och längtan efter att sätta fingrarna i jorden växer sig allt starkare. Varje vår förvånas jag över alla pinnar, löv och obestämbara saker som far runt i trädgården. Hösten ägnas ju åt en hel del städning i trädgården men så finns det där i alla fall när snön försvinner....all bråte. Imorgon blir det städning för att släppa fram alla små vårlökar.

En del tulpaner blir bara bättre ju mer de slår ut

Imorgon väntar i skön söndag...

I väntan.......

Ja, så var det en intensiv jobbperiod igen och bygglusten får hållas i schack. Ett sätt är att försöka hålla tankarna borta ett annat är att besök loppisar och återbruk. För några år sedan var jag inte särskilt förtjust i koppar, det var mest sådant som fanns hos mormor men nu har jag mer och mer börjat uppskatta de gamla bruksföremålen. Jag blir alltid förvånad över att att det fortfarande går att hitta riktigt bra fynd av både möbler, och husgeråd. Priset jämfört med nya saker är ibland löjligt lågt och historien får man på köpet. Hittade den här superfina mjölkkannan på myrorna för ett par hundra. Nästan 50 cm hög, bullig och fint hammrad dessutom lagad och vårdad av någon en gång i tiden. Detta gillar jag! På bilden syns resterna av pustmedel vilket ju är lite senare sätt att vårda, själv gillar jag när kopparn får lite mer patina.

Imorgon är det spännande jobb igen....

Forna tiders kvinnor.....

Idag på internationella kvinnodagen känns det bra att visa den här bilden från 1921. Här finns min mormor Elin längst till vänster därefter hennes systrar Elsa och Hilma och längst till höger deras mamma Karin Matsson. Det här är delar av en stor familj som levde sitt liv i ett av våra älskade hus Solstugan. Stugan fick de nygifta Karin och Matts som gåva av hennes far 1875 då dom flyttade den dit där den står idag. I ett rum och kammare fostrades 9 barn varav alla utom ett blev mellan 80- 90 år. Att vi alla älskar stugan än idag handlar mycket om länken till historien. Det mesta är orört det finns inget vatten, ingen el och torrdasset finns på samma plats som då. Idag har vi svårt att förstå hur de kunde vara så många i det lilla torpet, salen som finns idag var då snickarverkstad och i vedboden som utgör ett hörn av huset fanns grisen.

Här står sängen i köket som Karin sov i fram till sin död 1924, hyllan och jesusfiguren finns där de alltid har funnits. Lite synd är det att de fina stolarna snickrade av pappan Matts fick sig en släng av blå färg på 70-talet.

Hit längtar jag alltid......

Farstuns förvandling...

Bilder från 2010, det har hänt en del....

Farstun växer så sakta fram. Mest har utrymmet varit fyllt av byggbråte, så har vi rensat och så har det fyllts på igen. Men nu helt plötsligt känns farstun som den härliga förbindelselänk den ska vara i huset med fri sikt från köket och in i Anderstugan. På var sida om den nytimmrade väggen i farstun är det nu marmorerat och under trappan också. Under trappan blir den förvaring med knoppbrädor och utrymme för en del annat tråkigt men nödvändigt som dammsugare till exempel.

Här är inte marmoreringen under trappan färdig ännu..

Frågan är nu om inte farstun med alla ljusa färger behöver en målad bård i lite i sparsmakad stil, jag några exempel som kunde utgöra förlaga men får återkomma med det.

Nu ska jag ut i marssolen men hunden...

Mer marmorering....

Vackert eftermiddagsljus på väggen i farstun. Efter att ha gått över väggarna en gång till är jag nästan nöjd. Nu får de vila ett tag så får vi se om det blir lite mer fixande innan jag känner mig klar. Fick en fråga hur jag hade gjort. Jag får nog lov att säga att det är en lite hemsnickrad metod. Vill ha marmoreringen lite "naiv" så alla fina instruktioner fick modifieras. En bra bild från någon vacker gammal gård är en nödvändig detalj. Väggen är grundad med matt linoljefärg i grå umbra och sedan har jag duttat och målat med trasor lite vått i vått med vitt och grått förstärkt med lite järnoxidsvart. Jag har använt en smal platt konstnärspensel till sprickorna och sedan suddat dem men en torr pnsel och trasa. Till sist har jag lagt till lite mörka förstärkningar med en smal akvarellpensel. Så himla kul att måla på det här sättet och matt linoljefärg är verkligen en favorit.

Imorgon är det annat jobb som väntar.......

Marmorering...

Det är så kul att måla och det gäller att inte vara för feg. Marmoreringen i hallen påbörjad men inte riktigt färdig ännu lite mer fixande återstår. Men så här långt är jag nöjd med resultatet men vill ha i lite mer mörkare gråa och vita fält. Imorgon ska det bli klart och ytterdörren ska också få färg på insidan. Alla tak är nu uppe i huset vilket ås det som återstår är en hel del takmålning kanske inte riktigt min favoritsyssla men fint blir det när det är färdigt.

Nu gör vi lördagkväll och tänder i öppna spisen och tar fram lite gott vin....

Bit för bit...

Idag har det varit en bra byggdag! Vi har fått massor av saker gjorda, målat i hallen och i köket, en hel del små listbitar och olika passbitar har kommit upp och sponten i taket i hallen uppe är på plats. Imorgon blir det återigen en dag med pensel i handen. Undertrappan och i trappan upp är det nu målat med matt linoljefärg grå umbra, lite ljus kanske men vi får se. Nu finns det en plan för att marmorera ljust de här väggarnaoch då kan det finnas en möjlighet att skapa lite mer kontrast.

Här är lilla smatten under trappan, Mollgan hittade genast utrymmet längst in som en omväxling mot att sova på plast och lindrev.

Imorgon är det en ny byggdag....