Vi har en trappa och ett hål...

Ibland är det nästan omöjligt att hitta rätt inspiration. Jag tycker att vi efter de här byggåren har ett rätt gediget bibliotek när det gäller husböcker men just nu hittar vi inte det vi söker. Vi har en komprimerad trapplösning som det ofta var förr och trapphålet ligger väldigt nära den ena dörren samtidigt som hålet blir rätt dominerande i övre hallen. Vi vet att enkla kryssräcken var det som var vanligt men vi känner oss lite osäkra på säkerheten. Vi har letat olika spjällösningar men för tillfället har vi kört fast.

Vi har ritat men det blir antingen för tätt eller för grovt eller för "spjäligt". Så vi måste fortsätta söka och vi vill inte att räcket blir för massivt eftersom det lätt dominerar rummet.

Hur som helst är trappan vacker och skön att både gå och sitta i. Vi kommer nog på lösningen till sist, sedan blir det väl färgsättningen som blir nästa svåra val.....

I kväll var luften mer ljummen på hundpromenaden....

Trädgårdsdrömmar....

För många år sedan fick jag boken om Tasha Tudors trädgård och varje år när odlingslusten kommer tillbaka tar jag fram den och läser månad för månad. Vildvuxen, överdådig och enkel, allt på en gån, precis som jag vill ha det. Här finns påsklilor och narcisser i massor, vitsippor, gamla rosor, vackert gräs ett fantastiskt hus och en respekt för naturen. Jag vill också gå barfota i min trädgård precis på samma sätt. Så nu när snön är nästna borta och de mesta av alla torra kvistar och pinnar hopsamlade och den första tulpanen uppäten av ett glatt rådjur då är det dags för trädgårdsplaner.

Jag ser spänt fram emot att följa de små plantorna av Linnés döttrar som tittade upp i höstas, tagna från fröställningar i en offentlig rabatt. I år är det nog dags att börja gräva bäck och damm nu när byggandet gått in i ett lite lugnare tempo. Dags att få till den mer vildvuxna sidan av Odensvi. Snart är det tid  för första kaffekoppen under åkeröträdet och sedan är det bara att njuta.

Imorgon hoppas vi på sol...

Ett litet underverk...

En liten vacker Elias gjorde vår påskhelg alldeles underbar båda för oss och Elsa och Micke. En ny tid med första barnbarnet och så mycket framför oss att upptäcka och göra. Den fina ullfilten från Lycka form värmer i kylan och Elias tycks uppskatta att få varmas av ren ull. Ull och fårskinn är ju fantasiska material står emot kyla, värmer trots att det blir fuktigt och behöver inte tvättas med en massa konstiga tvättmedel och mjukmedel. Ett sånt här litet pyre vill vi alla hjälpas åt att skydda från onödig påverkan av olika kemikalier. Fram för återbruk och naturmaterial......

Som ni förtår är tankarna just nu lite splittrade, lite trappräckes funderingar men mest Elias. Att man även förr värnade om små liv visar den fantastiska vaggan, så mycket kärlek och omsorg finns nedlagd i alla detaljer och den omsorgsfulla målningen.

Ha en skön kväll...

Lergods....

Lergods i olika former fått mitt hjärta att klappa lite fortare. Det kan vara enkla bruksformer som kruset med påskliljor eller de bulliga och välanvända krukorna i en hälsingegård. Jag har har också insett att ett fat märkt 1942 har mer än sjuttio år på nacken. Även det som vi tycker är hemvant och känt börjar får en aktningsvärd ålder.

Tradera har öppnat spännande möjligheter, jag hittade ett praktfat cirka 50 cm i diameter till salu av Thomas Anagrius, min svåger faktiskt. Liknande fat av Thomas såg jag på en utställning för många år sedan och sen dess har det funnits i mitt bakhuvud. Nu fick gåsäggen pryda fatet till påsk och glädjen blev inte mindre av att vänta några år.

Cafésöndag på Länsmansgården imorgon...

Det magiska vårljuset....

Helgens arbete gav resultat, när vårljuset lyser in i köket blir jag glad både av ljuset och den nya köksinredningen. Robert fixade den fina hyllan för kaffe och te som vi vill ska finnas nära tillhands. Det som nu saknas i inredning är ett litet fällbord på kortsidan av diskbänken. Vi vill inte ha något permanent där utan vi vill behålla rymden i köket så långt som möjligt. Men så tänkte vi att när vi vill ställa till med kalas behövs nog en extra bänkyta.

Njuter av att rummen är rena och befriade från en massa onödiga saker och att det vi har är sker som vi valt för att de har en funktion eller för att de helt enkelt hör hemma i det här huset. I övrigt har det varit jobbdag och en lyckad sådan för första gången kunde jag hålla i Lenas och min bok - Ledarskap i förskolan. Efter två års arbete på lediga stunder mitt uppe i en massa annat jobb så har vi äntligen fått den klar. Att ha många järn i elden ger mer energi än det tar.

Ha en skön kväll

Första påsken i köket...

Färgen på plats på köksluckorna efter en del  letande. Till sist blev det gulockra som vi haft hela tiden men så är det med byggande att det traditionella ofta passar bäst. Det är som om de ursprungliga färgerna alltid matchar varandra på ett naturligt sätt. Efter att först ha målat luckorna i en ljusare gul färg blev vi nöjda när vi strök dem en sista gång inte riktigt täckande, så nu fick vi de skiftningar vi vill ha och inte en alltför nymålad känsla. Naturligtvis är inte  heller detta riktigt klart lite mer fixande och detaljer återstår. Som ni vet valde vi en begagnad diskbänk av bra kvalitet istället för porslinsho. Vi är lite för rädda om våra fina glas och vår fina keramik för att vilja satsa på porslin istället gläder vi oss åt kraftig plåt med patina.

Köket har vi använt sedan i somras fast det då och då återgår till lite byggarbetsplats men nu blev det i alla fall påskfirande i köket med brasa i vedspisen, ägg, god sill, Janssons frestelse, hemgjorda köttbullar, prinskorv från Percys, nybakat bröd och en god semifreddo till efterrätt.

Ut i vårsolen.......

Städskåpet...

Lite farstubilder, nu är städskåpet på plats. Det finns inte så mycket förvaringsplatser i Odensvi så vi försöker hitta lösningar vartefter utan att göra för mycket åverkan på känslan av avskalad och opåverkad miljö. Städskåpet saknar bara ett trävred som måste täljas till, kanske framför en brasa så här i påsktider vi får se.

Farstun är klar sånär som på lite målning och att vi måste täta ytterdörren inför nästa vinter. I år har ett ylledraperi fått mota värsta kylan men lite mer tätning kring dörren skulle inte skada. Att tassa genom den kylig farstun till badrummet på kvällen får mig att minnas min mormor och morfars toalett i  arbetarnas flerfamiljhus, Tyskland i Karlholmsbruk. Mormor och morfar hade ett rum och kök , en klädkammare som jag fick sova i och en liten toalett i hallen. Toaletter var en nymodighet i denna arbetarbostad. Toalettrummet var iskallt, toaletten högspoladande och så luktade det alltid av tjärtvål för det skulle morfar ha. Starka minnen som sitter kvar.

ha en skön långfredag.....