Än är det tid att njuta av trädgården kring Odensvi. Det lilla landet som jag hann göra i ordning i våras har givit en härlig skörd. Vi har kunnat njuta av både rödbetor, bönor, potatis och sallad och växterna verkar trivas i slutten mot huset. Att vattna i september känns lite knasigt men torkan är påtaglig och det som fortfarande växer ser lite ledset ut så den gamla vattenspridaren åkte fram igen. Är det någon mer än jag som minns den här sortens spridare från sin barndom. Varma dagar var det en sån här grön vattenspridare som fick oss barn att skrikande springa fram och tillbaka på gräsmattan. Ingen modern spridare kan tävla med denna lilla enkla plåtkonstruktion, så tänker jag efter att ha brottats en del med Gardenas olika spridare och inställningar.
Bad i Siljan i september, färska hallon och vinbär i filen det är bara att njuta även om mörkret kryper närmre.
Inlägg
.JPG)
1 kommentar:
Ja, den modellen på spridare kommer jag ihåg och hur kallt det var att springa genom strålen.
Er skörd får mig att känna saknad efter tädgårdslanden som jag inte brytt mig om på ett par år. Renoveringar har tagit all min lediga tid, men till våren ska det bli land igen!
Alla mina fynd kommer mest från människor som tipsar mig med orden; du som spar på allt, vill du... Och som vanligt vill jag, jag tar så gärna reda på det mesta. Enda kravet är att det inte är nytt. Sedan blir det loppisar, där jag är stamkund håller de på saker jag frågat efter. Eller så överraskar de med något som de stoppat undan i väntan på mig, visst är det gulligt?
En farbror hade en hel resväska full med handspunnet ligarn, på väskan stod det "Carinas"!
Så klart jag tog med bullar nästa gång!
Skicka en kommentar