Stilla kväll vid köksfönstret i stugan, det ser ut att bli en fin dag imorgon och sommarkänslan sprider sig skönt i kroppen. Vid samma fönster som jag sitter nu har min mormorsmor suttit när hon bodde här och min mormor som barn och senare som vuxen och så min mamma. När jag var här som liten minns jag hur arg mormor var över kersen som hon kallade den. Jag uppfattade det som barn att det var nästan lite syndigt att ha ett sånt "förskräckligt" ogräs i trädgården.
Kirskål, skvallerkål eller kers (Aegopodium podagraria)
Jag inser att med den tid vi idag kan lägga på trädgårdar så handlar det inte om att få bort utan att begränsa. Och när jag böjer mig närmre och ser de vackra blommorna som går så bra ihop med rosor och iris så känns det inte så förfärligt att kirskålen får ett visst utrymme i trädgården.
Imorgon ska jag njuta både av sommar och kirskål...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar