måndag 12 september 2016

Ett husöde...


Ödehus är lite märkliga, inget ser så öde ut som ett övergivet hus även om nästan alla har en ägare. Detta fantastiska hus finns i byn där vi har vårt släkttorp och så länge jag kan minnas så har det stått tomt. På ett lite spöklikt sätt klipps gräset varje även om slyn med ökad hastighet kryper närmre och närmre huset. För några år sedan rasade tyvärr den timrade uthuslängan efter att ha lutat betänkligt i många år. Än är nog inte huset bortom räddning eftersom både tak och de flesta fönster fortfarande är hela.

Har huset en ägare, javisst! En ägare som har en dröm om att detta ska bli hans bostad. Tyvärr verkar betänketiden vara alltför lång för husets bästa nu är det nog över 30 år. Varje gång jag går förbi och kikar upp mot det resliga huset hugger det till lite i hjärtat. Tänka att få återuppväcka den här slumrande skönheten.
Nu ska jag drömma husdrömmar...

Inga kommentarer: