Grundläggning och murbekymmer

I helgen var det vårt årliga adventfikat. Då de som kan och vill från min sida av släkten frossar i julens kakor och hemlagat godis. Detta har blivit något av en tradition i familjen och ett enkelt sätt att träffas när släkten börjar bli stor och julafton inte räcker till.

Några av pepparkakorna som konsumerades

Nu lämnar vi den kommande julen för lite byggtankar igen. När vi bestämt oss för att flytta huset var grundläggningen en utav de första utmaningarna vi stötte på. Vi har gjort en ny torpargrund med gjutna plintar som grundstenarna vilar på och det var nog det enklaste av processen. Vi utgick från den ritning vi hade fått av arkitekten som dokumenterade huset på grund av dess byggnadshistoriska värde. När huset kom på plats upptäckte vi att Odensvi är smalare i ena änden och dessutom har en midja mitt på så det blev en del justeringar för att få allt att passa. Vi bestämde oss tidigt för att hjälp av en lokalmurare som skulle hjälpa oss med delar av grundarbetet, bland annat gjuta plattorna till de båda skorstenarna.

Odensvi på sin ursprungliga plats 2006 och i Dalarna sensommaren 2009

På plats augusti 2007 för att inspektera hur arbetet med grunden framskrider. Vi upptäckte snart att något var skumt, den ena plattan låg högre än den andra, detta syntes faktiskt med bara ögonmått. Även muraren uppmärksammade detta och gjorde om alltihop. Nästa stora arbete var att få till den höga stenfoten på nedersidan av huset. Huset vilar inte på muren utan den fungerar mer som dekoration. Första problemet var att få tag på snygga stenar, efter besök i ett stenbrott och ett besök hos en bonde med en stor stenhög på tomten bestämde vi oss för att ta upp den befintliga stengrunden från Örebro. Sten från Örebro till Dalarna, ibland undrar vi om vi är riktigt kloka.

Stengrunden i väntan på märkning och frakt till

Dalarna

Hjälpsamma grannar och bönder hjälper till med att lasta stenen och frakta den till Dalarna

Vi insåg ganska snart att kunskapen att lägga en kallmur är det inte ens alla murare som har idag. Muraren kämpade med den höga stenmuren och den blev sådär tycker vi. Till sist fick han gjuta en del på baksidan för att klara av höjden på muren. Som ni ser på bilden så är det framför allt öppningen vi är missnöjda med men också de övriga murarna på långsidorna som är alltför plottriga. Öppningen kan vi nog fixa genom att kamoflera det som är snett när vi sätter dit dörren. Murarna på långsidorna får vi helt enkelt göra om själva. Om vi bygger hus någon mer gång ska vi vara noggrannare med kompetensen hos de hantverkare vi anlitar. Vi är supernöjda med vår murare som gjorde skortstenar och eldstäder, plåtslagaren lämnar en hel del att önska men det ska jag återkomma till.